Älskade underbara tunnelbana oktober 22, 2008
Posted by fyrbarnsmorsan in Tunnelbanan.Tags: älskade tunnelbana, jag hatar tunnelbanan, pung som hänger utanför, spya på golvet
6 comments
Nä…… den dagen kommer inte.
Jag HATAR att åka tunnelbana. i bland behöver sambon stora bilen att köra runt alla barn i och i bland glömmer han att vi ska byta bil och då får jag snällt ta tunnelbanan (lite för snål för att ta taxi á tre hundra spänn enkel resa).
Oftast går det bra på ditvägen. Då är det inte så mycket folk, eller framför allt, inte så mycket konstigt folk.
Här om dagen, klockan 22.00, där emot så var det fullt av folk och man får vänta länge innan tunnelbanan kommer (tackar han där uppe för storytel, I LOVE). Efter elva minuters väntan vid första anhalten stiger jag på och sätter mig för att lyssna på lite Arne Dahl i mobilen. Känner en sötaktig lukt som påminner om inpyrd korvkiosk och ketchup. Lukten blir efter ett tag outhärdlig och jag börjar se mig omkring varifrån lukten kan komma. Upptäcker då att det är tomt vid sätesgruppen där jag sitter… resten av vagnen är full med folk. Börjar ana oråd och ser till min förskräckelse att jag nästan har fötterna i en stor spya.
Byter plats och hamnar mitt emot en vilt flirtande kille. Han har med sig sin tioåriga son och en vän som sitter i samma sätesgrupp. Han flirtar så jag nästan ser hur den stckars sonen vill sjunka genom jorden. Jag e ju rätt snäll. Skojar tillbaka lite utan att verka intresserad av hans ”inviter”. Helt plötsligt ser jag (fråga mig inte varför jag tittade i den riktningen för det kan jag inte svara på) hur hela hans pung hänger (elelr rättare sagt trycks) ut ur ett hål i grenen på jeansen. Herre gud! Människan har inga kalsonger och ett stort hål i jeansen!!! Får en mindre chok och tycker ännu mer synd om sonen. Säger ingenting. Har fullt sjå med att få min hjärna att absolut inte titta i den riktningen IGEN.
Ja, hu je da mig!
Tusen tack oktober 22, 2008
Posted by fyrbarnsmorsan in Tack, Vänner.Tags: mått dåligt, Tack, tusen atck, Vänner
8 comments
Har mått skit rätt länge. Det är bättre vissa dagar. Kan känna mig lycklig en dag eller två men det senaste året har det faktiskt varit mest skit!
I Januari fick jag njursten och bara några dagar senare njurbäckeninflammation och blev inlagt i flera dagar. Nu börjar kroppen krångla igen. Det har varit sjukhusbesök hit och dit. Prover och annat. Troligtvis har jag väl njursten igen. Det upptäcktes också att mitt blodsocker är lite kajko…. Hade värdet 2 i blodsocker. Tydligen lågt. En annan gång hade jag 11 som jag fattar är rätt högt. Måste börja äta bättre, mer regelbundet.
Ekonomin är åt helvete också…. Bara det ensamt kan ju få en att bryta i hop. Har inte tid för barnen som jag önskar. Vi får lite kvallitétstid på morgonen men annars är det mest fullt ös. Är hemma tidigast halv sju om kvällarna (oftast borta två kvällar i veckan pga jobbet också).
Visst…. jobba mindre! Det är ett bra tips men jag får ju inte in några pengar då. Har inte pengar så det täcker räkningarna ens.
Känns som en stor sten trycker över mitt bröst dagligen. Hjärtklappning, trött, virrig och ledsen.
Några av mina vänner har uppmärksammat detta. De har förstått att jag inte får i hop mitt liv på egen hand och att det gått för långt.
En dag ringde en av dem och sa: ”Nu har vi fixat att vi kommer till dig på lördag och hjälper dig med dina papper”…. Oj, hjälp…. kan man verkligen ta emot ett sådant erbjudande? Är inte alls bekväm med att inte klara av mitt egen skit på egen hand. Vännern övertalade mig att ta emot hjälpen.
En hel lördag satt vi i min butik. Sorterade papper efter datumordning. Sorterade kvitton, satte in i pärmar och ordnade alla firmapapper sex månader tillbaka i tiden. För mig ensam hade det varit en veckas arbete (om det nu hade hunnits med), nu gick det på en dag.
Några dagar senare kom min kära svägerslka och skrev ett veckoschema åt mig som jag ska jobba efter. inte helt lätt när man är så ostrukturerad som jag men jag försöker allt vad jag orkar.
Marie, Anna, Anna, Maria, Fia…..
Vet inte riktigt hur jag ska kunna tacka för all hjälp men jag vill att ni ska veta att jag är otroligt rörd , tacksam och lycklig över all hjälp jag fått!
Vill också passa på att tacka pappa för all barnvaktshjälp, mina söta kunder som peppar och är så otroligt söta och för alla fina kommentarer jag fått i bloggen! Det finns ju en del ”godingar” där ute

Jag och mina små oktober 15, 2008
Posted by fyrbarnsmorsan in I rampljuset.Tags: glaze, modereportage
7 comments
Fler bilder hittar du i nya numret av Glaze… Några finns att beskåda i leStudios blogg också >>>
Granne med dålig hörsel? oktober 15, 2008
Posted by fyrbarnsmorsan in Reflektioner.Tags: granne med dålig hörsel, grannens tv
add a comment
Tycker det e shysst när jag sitter i mitt kök utan några dörrar eller fönster öppna och med en skvalande diskmaskin men ändå hör tydligt hur det pratas på min grannes tv eller radio två hus bort tvärs över gatan…
Varning! Beroendeframkallande! oktober 14, 2008
Posted by fyrbarnsmorsan in Godsaker, Tips.Tags: Godsaker, gott och nyttigt, gröna sojabönor, sojabönor med havssalt
1 comment so far
Som kompensation för tipset om de yberonyttiga kakorna tänkte jag tipsa om dessa godsaker.
Gröna sojabönor, som man kan värma i mickron och strö lite havssalt över. Man äter inte hela skidan utan man ”drar ut” bönorna ur skalet…. Smarremums. Än så länge har jag bara ätit dem på resturang och köpt dem frysta på påse. Skulle vilja få tag på färska att värma och äta hemma men jag har inte dykt på några sådanna ännu.

Carola som programledare? oktober 14, 2008
Posted by fyrbarnsmorsan in Kändisar, Reflektioner.Tags: carola, carola som programledare, freak-show, psalmtoppen, religöst väckelsemöte, svt
add a comment
Möjligtvis för ett religöst väckelsemöte eller psalmtoppen men för detta? Vilket skämt >>> Plastikoperead in till tänderna (bokstavligt talat, hehe), fördomsfull, fjantig och bara så fel. Fast å andra sidan…. Många vill ju säkert titta på spektaktlet.
Tror väl knappast att svt vågar även om det säkert skulle dra till sig tittarsiffror som den värsta freak-showen. Någon slags moral har de väl?
Det kommer kanske att hända någonting roligt oktober 8, 2008
Posted by fyrbarnsmorsan in Vänner.Tags: en liten lycklig stor sak, kär vän, Lycka
5 comments
En liten lycklig stor sak är kanske på väg att hända en väldigt kär vän. Det är inte helt säkert och jag kan inte berätta om vad det är men bara tanken på det får mitt hjärta att klappa av alldeles rätt anledning. Jag hoppas och håller tummarna för att det blir som jag tror……






