Snacka om att en skitsak kan förstöra allt. Varför funkar man så? Skrev i inlägget innan om hur jag glömt plånboken på landet…hela förmiddagen var skittrist och allt gick fel. När jag senare på dagen HITTADE plånboken nerpackad i en av väskorna så vände allt. Hummöret blev bättre och hela dagen var räddad. Varför är det så svårt att bara gilla läget, lösa situationen på något annat sätt och bara må bra ändå?
En sketen jäkla plånbok. Lite pengar…mycket at hänga upp sig på? Jaja….

Träffade lite kompisar på eftermiddagen och spelade fotboll. Hur kul som helst. Snacka om glädjekick! Jag äääälskar att spela brallorna av grabbarna Tihiiii På kvällen kom barnens snälla morfar hit och var barnvakt åt småknoddarna så att jag och Minea kunde gå på bio (Johan har vil lämnat kvar på landet för lite ”egentid” och fiskesemester). Underbart slut på skitdagen!